Jag är fri

Idag på lunchen fick jag frågan vilken mjölprodukt jag saknar mest. Bullar? Kakor? Pasta?

Min första reaktion var ingen! Det är så skönt att slippa äta beroendeframkallande mat! Jag är så tacksam för den frihet min abstinenta mat ger mig.

”Jag skulle inte kunna leva utan bullar.” svarade han.

Lite töntig bild, jag vet. Men ändå.

Om sthlmaddict

Mitt liv som tillfrisknande addict (sockerberoende, alkoholist, nikotinist, narkoman, medberoende)
Det här inlägget postades i Sockerberoende och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jag är fri

  1. Anna skriver:

    Jag känner lite igen mig i det. Jag har fått en matplan som jag nu har börjat följa och min första reaktion var ”VAD SKA JAG ÄTA?!?!” och ”jag kommer att äta torr, tråkig mat resten av livet.” Men man kan verkligen kombinera den till underbara recept! :) Och bara att slippa kampen att ha beroendeframkallande mat i sina måltider är underbart.

    Jag har en liten fråga också? Du nämde i nåt inlägg att gemenskap var viktigt. Men jag har bara 1 möte i veckan jag kan ringa till och inga FAA-möten i närheten. Hur mycket ska man ringa till folk för att ”kompensera”? Skönast är ju att träffa folk på riktigt.

    • sthlmaddict skriver:

      Hej!

      Tack för din kommentar.

      Jag tror inte det finns ett svar i siffror på din fråga utan du får helt enkelt känna efter vad du behöver. Men en sak är jag övertygad om: man kan inte ringa vänner i gemenskapen för mycket!

      /sthlm addict

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s