Redan som liten

Redan som liten, bara några år gammal, stal jag och gömde och smög med godis. Jag trodde det var något som alla barn gjorde men så var det visst inte.

Jag drack sirap från skafferiet och tömde mina syskons fickor och om jag hade tur hittade jag lakrisal, läckerol eller bugg.

Jag trodde alla tonåringar la alla sina pengar på godis och satt hemma fredag- och lördagkvällar för att äta. Jag trodde också att det inte fanns någon som ville dela med sig av godiset och blev förolämpat när någon frågade om att få smaka.

Jag trodde alla levde som jag och att det sjuka var friskt och att det friska var sjukt. Min världsbild var rubbad, för att ha problem med mat måste man nämligen vara tjock och jag var så smal, men inte för smal, utan sådär smal som dem är på tv, film och reklamen på stan.

Om sthlmaddict

Mitt liv som tillfrisknande addict (sockerberoende, alkoholist, nikotinist, narkoman, medberoende)
Det här inlägget postades i Sockerberoende och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s